Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse
Pöytäkirja 05.10.2026/Pykälä 214

Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse 24.06.2026 § 153 

Beredningen Välfärdsområdesdirektör Mikko Komulainen, mikko.komulainen(at)soite.fi; Ekonomidirektör Helinä Saarela, helina.saarela(at)soite.fi; personaldirektör Markku Hämäläinen, markku.hamalainen(at)soite.fi; socialdirektör Tarja Oikarinen-Nybacka, t.oikarinen-nybacka(at)soite.fi; chefsöverläkare Katja Linnavuori, katja.linnavuori(at)soite.fi; chefsöverskötare Piia Kurikkala, piia.kurikkala(at)soite.fi; Räddningsdirektör Topi Puronhaara, topi.puronhaara(at)pelastustoimi.fi

Underskottet från 2023 är cirka 20,5 miljoner euro och från 2024 cirka 16,8 miljoner euro i Mellersta Österbottens välfärdsområde. År 2025 visade välfärdsområdets resultat ett överskott på cirka 9,7 miljoner euro. Med beaktande av de årsresultat som beskrivits ovan uppgår det kumulativa underskottet från åren 2023–2025 till cirka 27,6 miljoner euro. Budgeten för år 2026 visar ett överskott på 5,3 miljoner euro. Om ett resultat som är i enlighet med budgeten för år 2026 används som uppskattning, skulle det kumulativa underskottet för åren 2023–2026 vara 22,3 miljoner euro.

Enligt 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) ska ett underskott i välfärdsområdets balansräkning täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Inom denna tid ska också underskott som uppkommit under eller efter det år budgeten upprättades täckas. I Mellersta Österbottens välfärdsområde skulle detta innebära att det kumulativa underskottet borde vara täckt före utgången av år 2026.

Till följd av en temporär ändring av lagen om välfärdsområden kan välfärdsområden ansöka om en förlängd tidsfrist på 1–3 år för att täcka underskotten. Längden på den förlängda tidsfristen som ansöks om för Mellersta Österbottens välfärdsområde preciseras i takt med att beredningen av ansökan om förlängd tidsfrist framskrider. Ansökningen om förlängd tidsfrist ska lämnas in senast i slutet av augusti 2026.

Ansökningen om förlängd tidsfrist ska innehålla konkreta åtgärder genom vilka man säkerställer anpassningen av verksamheten och ekonomin inom ramen för den förlängda tidsfristen som man ansöker om. Detta innebär att förändrings- och reformprogrammet Soite 2030 ska fortsätta.

Enligt 4 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden behandlar man i samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen åtminstone ärenden som gäller:

1)     sådana förändringar i organiseringen av arbetet, kommunens eller välfärdsområdets servicestruktur, i kommunindelningen eller i samarbetet mellan kommunerna, i samarbetet mellan välfärdsområdena eller i samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena som har betydande konsekvenser för personalens ställning,

2)     principerna för omorganisering av tjänsterna, om ärendet kan ha väsentliga personalkonsekvenser som följer av anlitande av utomstående arbetskraft eller överlåtelse av rörelse eller andra väsentliga konsekvenser för personalen,

3)     principer och planer som hänför sig till personalen, utvecklandet av och likvärdigt bemötande av personalen samt till det interna informationsutbytet inom arbetskollektivet,

4)     deltidsarbete, permitteringar eller uppsägningar som genomförts av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl.

Under år 2026 har man i Mellersta Österbottens välfärdsområde fortsatt att genomföra förändrings- och reformprogrammet Soite 2030 i likhet med tidigare verksamhetsår. Under första halvåret har den första fasen av anpassningsåtgärder för innevarande år förberetts. Åtgärderna är för närvarande i genomförandefasen. Genomförandet föregicks av förberedelser, beslutsfattande och samarbetsförhandlingar.

Förberedelserna för den andra fasen av anpassningsåtgärder för innevarande år har påbörjats. Därför planerar välfärdsområdet att inleda samarbetsförfaranden som gäller anpassnings-, besparings- och utvecklingsåtgärder under tiden 6.8.–17.9.2026 inom alla verksamhetsområden i välfärdsområdet.

Slutresultaten av förhandlingarna förs till välfärdsområdesstyrelsen för behandling vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträde 21.9.2026.

Anpassningsåtgärderna sammanlagt

Planen är att man vid samarbetsförhandlingarna gällande andra fasen i anpassningsprogrammet för år 2026 behandlar en ändring av sättet att producera och platsen för produktionen av välfärdsområdets tjänster samt anpassnings-, besparings- och utvecklingsåtgärder relaterade till välfärdsområdets verksamhet. Under förhandlingarna ska man behandla nedläggningen av uppskattningsvis maximalt 110 tjänster, vilket skulle leda till uppsägningar av personal på grund av orsaker relaterade till produktion, ekonomi och omorganiseringar av verksamheten. De åtgärder som diskuterats under samarbetsförhandlingarna kan också leda till permitteringar eller deltidsarbete. Utöver förändringar specifika för varje verksamhetsområde kommer potentiella nedskärningsbehov av lednings- och sakkunnigpositioner inom alla verksamhetsområden att granskas. Åtgärderna som riktar sig mot personalen kommer att specificeras under förhandlingarna.

Besparingsåtgärderna gällande personalen inbegriper olika alternativ för att uppnå löneinbesparingar år 2026. De åtgärder som diskuteras i förhandlingarna syftar till att uppnå årliga besparingar på maximalt cirka 11 miljoner euro.

Nedan följer en beskrivning av de planerade anpassningsåtgärder som arbetsgivaren övervägt per område.

Tjänster för äldre och funktionshinderservice

Budgeten för sektorn för äldre och funktionshindrade har utformats stramt, och anslagen beräknas överstiga budgeten för 2026 med 3–4 miljoner euro. Orsaken till detta är ökningen av lönekostnader, det stora behovet av tjänster, särskilt för äldre, och den därav följande stora användningen av köpta tjänster. Verksamhetsområdet har också upplevt en betydande mängd sjukfrånvaro under de första tre verksamhetsmånaderna, vilket har resulterat i en hel del vikariekostnader och separat ersättning. Inom funktionshinderservicen har behovet av specialtjänster lett till att dyra köpta tjänster har använts och en betydande förstärkning av resurserna i den egna verksamheten.

De nedskärningar som diskuterades i samarbetsförhandlingarna 2025 riktade mot området har genomförts under första delen av året, och under samarbetsförhandlingarna våren 2026 har man fortsatt att diskutera nedskärningar riktade mot området, vars genomförande har påbörjats efter att välfärdsområdesstyrelsen godkände förhandlingsresultatet vid sitt sammanträde 3.6.2026/126 §.   Det pågår också många åtgärder för konkurrensutsättning av tjänsterna i verksamhetsområdet, bland annat för hemvård och serviceboende. Dessa åtgärder är inte tillräckliga för att täcka det beräknade utgiftsöverskridandet, och ytterligare effektiviseringsåtgärder och strukturella förändringar behövs fortfarande.

Servicestrukturen för tjänster för äldre och funktionshinderservice samt strukturella lösningar för de kommande åren har utarbetats både i samband med budgetens verksamhetsplan och som en del av servicestrategin för välfärdsområdet. Utifrån dessa utredningar kommer anpassningsåtgärder att presenteras fram till 2030, och man kommer att ta ställning till servicenivån och målen för servicetäckningen, särskilt för äldre. Strukturen för service för funktionshindrade och köptjänster inom funktionhinderservicen kommer också att granskas. Anpassningsåtgärder kommer dock att behövas redan under 2026–2027, till ett värde av cirka 3 miljoner euro. Behovet av att minska antalet årsverken uppskattas till 30–40 årsverken.

Täckningsmålen och antalet tjänster som fastställts i servicestrategin fram till 2030 måste beakta de gränser för kostnadsnivån som staten har satt. Det är inte möjligt att upprätthålla hela den nuvarande serviceproduktionen på nuvarande nivå.

Inom tjänster för äldre är det nödvändigt att rikta in sig på tjänster på olika nivåer och rikta förändringar och besparingsåtgärder till alla servicenivåer. Inom tjänster för äldre planerar man att stänga 1-2 serviceboenden med heldygnsomsorg för äldre eller ändra verksamhetsmodellen till en serviceform med lättare kostnader. Inom tjänster för äldre utreds även förändringar i verksamheten inom öppna tjänster för äldre och nedskärningar av tjänster. Inom öppna tjänster för personer med funktionshinder planeras ytterligare centralisering av de öppna tjänsterna. Nedläggningar och nedskärningar av olika verksamheter fortsätter och utökas inom verksamhetsområdet. Verksamhetsområdet beräknar även den ekonomiska hållbarheten för köpta tjänster och den egna verksamheten, och förändringar i hur verksamheten produceras kommer eventuellt att göras.

Området planerar också att genomföra andra åtgärder som kommer att medföra besparingar för 2026, såsom ett förbud mot att tillsätta vakanser och att utnyttja pensioner och tjänstledigheter.

Sjukhus- och akuttjänster

Budgetarna och prognosen för sjukhus- och akuttjänsterna visar på ett betydande strukturellt underskott. Enligt prognosen för 2026 uppgår verksamhetsintäkterna till cirka 49,1 miljoner euro och väntas ligga kvar på planerad nivå, medan de externa kostnaderna samtidigt beräknas öka. De mest betydande kostnadsposterna utgörs av personalkostnader samt köpta tjänster. Sammantaget beräknas de externa kostnaderna överskrida budgetnivån med cirka 1–1,5 miljoner euro.

Den nuvarande ekonomiska utvecklingen är inte hållbar och förutsätter omedelbara anpassningsåtgärder. Det är därför nödvändigt att se över verksamhetsmodellerna och kostnadsstrukturen inom sjukhus- och akuttjänsterna på ett övergripande sätt. Som en del av de ekonomiska balanseringsåtgärderna planeras en bedömning av åtgärder som påverkar personalen, inklusive eventuella personalminskningar. Åtgärderna kan rikta sig till hela sjukhus- och akutvårdspersonalen och kan innefatta omorganisation eller nedläggning av uppgifter, effektivisering av verksamheten och minskning av antalet anställda. Det uppskattade beloppet för anpassningsåtgärderna är en minskning med 20–25 årsverken, vilket innebär årliga besparingar på cirka 1,5–2 miljoner euro. Dessutom eftersträvas besparingar inom verksamhetsområdet genom nya verksamhetsmodeller (kostnadsbesparingseffekt på cirka 700 000 euro) och minskningar av köpta tjänster (med cirka 250 000 euro). Målet är att uppnå en ekonomiskt hållbar lösning som tryggar de nödvändiga tjänsterna, patientsäkerheten samt verksamhetens kontinuitet.

Social- och hälsocentralen

Enligt budgetprognosen för social- och hälsocentralens verksamhetsområde väntas det ett underskott på cirka 1,7 miljoner euro år 2026, vilket visar att kostnadsutvecklingen inom verksamhetsområdet inte är hållbar och förutsätter strukturella förändringar i verksamheten. Bakom underskottet ligger särskilt en betydande ökning av köpet av kundtjänster samt en ökning av personalkostnaderna. För att balansera den ekonomiska utvecklingen krävs det att strukturella förändringar genomförs i syfte att stävja kostnadsökningen samt att omedelbara anpassningsåtgärder vidtas för att man ska hålla sig inom budgeten.

Det föreslås att anpassningsåtgärderna inom social- och hälsocentralens verksamhetsområde riktas till hela verksamhetsområdet, och det bedöms att konsekvenserna kommer att omfatta hela personalen. Anpassningsbehovet för områdets personalkostnader uppskattas till cirka 1,5–2 miljoner euro på årsnivå, vilket bedöms motsvara ett nedskärningsbehov på cirka 30 årsverken.

Dessutom uppskattas anpassningsbehovet i fråga om köpta tjänster till cirka 2 miljoner euro per år, med tyngdpunkt särskilt på socialvårdens servicehelhet. Man planerar att minska användningen av tjänster som ges i hemmet i enlighet med socialvårdslagen och barnskyddslagen samt köptjänster för institutionsvård, avsluta tjänster samt att överföra dem till egen produktion. Därutöver kommer anpassningsåtgärderna att förutsätta förändringar i serviceproduktionen inom hela verksamhetsområdet, inklusive minskning av service, begränsning av öppettider samt längre stängningar, liksom också omorganisering av serviceproduktionen och införande av nya verksamhetsmodeller. Som en del av anpassningsåtgärderna övervägs det att mötesplatsen med låg tröskel Koivutupa, samt verksamheten vid hälsopunkterna för äldre läggs ned.

Räddningsväsendet

Enligt 6 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet 613/2021 beslutar välfärdsområdesfullmäktige om räddningsväsendets servicenivå. När servicenivåbeslutet utarbetas ska nationellt betydande risker beaktas, faror som finns i området klarläggas och de risker farorna medför bedömas samt verksamhetens mål, tillgängliga resurser, den service som produceras och servicenivån bestämmas. Vid beslut om servicenivå ska även de nationella strategiska mål som regeringen har fastställt och som avses i 12 a § i välfärdsområdeslagen beaktas. Beslutet ska också innehålla en plan för utveckling av servicenivån. Beslutet ska vara i kraft under en bestämd tid. Välfärdsområdet ska fatta ett nytt beslut om servicenivån om de hot, risker eller strategiska mål som regeringen har fastställt och som avses i 12 a § i välfärdsområdeslagen ändras väsentligt.

Välfärdsområdet ska begära ett utlåtande från Tillstånds- och tillsynsverket om servicenivåbeslutet innan det godkänns. Servicenivåbeslutet som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige ska lämnas in till Tillstånds- och tillsynsverket. Välfärdsområdesfullmäktige har 3.11.2025 fattat ett beslut om räddningsväsendets servicenivå för åren 2026–2029. Enligt 23 § i välfärdsområdets förvaltningsstadga har säkerhets- och räddningsnämnden i uppgift att bereda ett beslut om servicenivån gällande välfärdsområdets räddningsväsende till välfärdsområdesstyrelsen och vidare till välfärdsområdesfullmäktige för godkännande.

På grund av de tidigare nämnda ekonomiska skälen och fortsättningen av anpassningsåtgärderna är det nödvändigt att omarbeta räddningsväsendets servicenivåbeslut för att uppnå permanenta kostnadsbesparingar. Beroende på vilka åtgärder som väljs kan åtgärderna rikta sig mot hela räddningsväsendets personal. Åtgärderna kan omfatta omorganisation av uppgifter och funktioner. Förändringarna kan innefatta personalnedskärningar på grund av minskad servicenivå.  Besparingar kan också eftersträvas genom ändrade anställningsvillkor.

Åtgärderna syftar till att uppnå permanenta kostnadsbesparingar på cirka 200 000 euro. Åtgärderna kan leda till en permanent personalminskning på högst två årsverken.

Koncerntjänster

Förändrings- och reformåtgärder planeras inom Resurscentralen och Upphandlings- och logistiktjänsterna, som ingår i verksamhetsområdet Koncerntjänster. Resurscentralens planerade åtgärder fokuserar på textbehandling, sekreterartjänster, översättningstjänster, vårdlogistik, patienttransporter och centralförrådet.

Förändrings- och reformplanerna inom koncerntjänsterna innebär en minskning på högst 12 årsverken, vilket leder till årliga besparingar på cirka 0,5 miljoner euro. Bakgrunden till förändringarna är bland annat utnyttjandet av digitalisering och automation samt införandet av smidigare verksamhetsprocesser.

Dessutom planeras det på Resurscentralen att principerna för användningen av reservpersonal som vikarier vid semestrar och andra längre frånvaron uppdateras.

Verksamhetsområdet för Organiseringstjänster

Under återstoden av året planeras en organisationsförändring för verksamhetsområdet Organiseringstjänster, där områdets funktioner och koncerntjänster kommer att omorganiseras och effekterna av ett eventuellt genomförande av ett YTA-kontor på FUIK-verksamheten kommer att granskas.  Utöver de ovan nämnda åtgärderna planeras besparingsåtgärder för 2026 inom Organiseringstjänsternas verksamhetsområde, vilka syftar till att uppnå besparingar på cirka 100 000 euro.

Beslutsförslag Välfärdsområdesstyrelsen
1. beslutar inleda samarbetsförhandlingar som gäller hela välfärdsområdet i enlighet med ovannämnda motiveringar,
2. befullmäktigar välfärdsområdesdirektören och personaldirektören eller någon annan person som dessa förordnat att fungera som arbetsgivarens representanter vid förhandlingarna,
3. beslutar inleda ny beredning av beslutet om räddningsväsendets servicenivå 2026-2029 för att uppnå permanenta kostnadsbesparingar genom att sänka nivån på servicen.

Beslut Välfärdsområdesstyrelsen beslutade enhälligt godkänna punkterna 1–3 i enlighet med beslutsförslaget.

Ledamot Anna Nurmi-Lehto föreslog att följande punkt skulle läggas till:
Välfärdsområdesstyrelsen förutsätter dessutom, att
4. det dock inte kommer att övervägas att man genomför sådana åtgärder som genom omedelbara och entydiga kundflöden kommer att orsaka ännu högre kostnader i framtiden inom samma eller annat verksamhetsområde. Ledamot Hanna-Lea Ahlskog och ledamot Pia Sillanpää stödde Nurmi-Lehtos förslag.

Eftersom ett understött förslag hade lagts fram måste en omröstning genomföras. Omröstning med namnupprop accepterades som omröstningsförfarande på så vis så att de som stödde det tillägg som Nurmi-Lehto föreslagit röstade JA och de som motsatte sig tillägget röstade NEJ. I omröstningen avgavs 4 JA-röster (Ahlskog, Huuki, Nurmi-Lehto och Sillanpää) och 6 NEJ-röster (Björkgren, Haukilahti, Innanen, Kanniainen, Telimaa och Rautiola. Enligt omröstningsresultatet godkände välfärdsområdesstyrelsen inte det tillägg som Nurmi-Lehto föreslagit.
  
Ant. servicerelationschef/tf personaldirektör Mervi Salonen samt verksamhetsområdesdirektörer Tarja Oikarinen-Nybacka, Katja Linnavuori, Piia Kurikkala, Topi Puronhaara och Helinä Saarela gav det inledande anförandet för ärendet vid sammanträdet.

Välfärdsområdesstyrelsens ledamot och 2 vice ordförande Pirjo Urpilainen avlägsnade sig från sammanträdet kl. 20.42 innan omröstningen genomfördes.

Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse 5.10.2026 § 214  

1445/00.02.01/2026  

Beredningen personaldirektör Markku Hämäläinen, markku.hamalainen(at)soite.fi; ekonomidirektör Helinä Saarela, helina.saarela(at)soite.fi; socialdirektör Tarja Oikarinen-Nybacka, tarja.oikarinen-nybacka(at)soite.fi; verksamhetsområdeschef Katja Tuliniemi, katja.tuliniemi(at)soite.fi; chefsöverskötare Piia Kurikkala, piia.kurikkala(at)soite.fi; räddningsdirektör Topi Puronhaara, topi.puronhaara(at)pelastustoimi.fi; samarbetsdirektör Minna Lönnbäck, minna.lonnback(at)soite.fi

Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse beslutade vid sitt sammanträde 24.6.2026 (§ 153/24.6.2026) inleda samarbetsförhandlingar relaterat till anpassning av ekonomin. Vid samarbetsförhandlingarna gällande andra fasen i anpassningsprogrammet för år 2026 behandlades ändringar av sätten att producera och platserna för produktionen av välfärdsområdets tjänster samt anpassnings-, besparings- och utvecklingsåtgärder relaterade till välfärdsområdets verksamhet. Under förhandlingarna behandlades en indragning av uppskattningsvis högst 110 jobb av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker samt på grunder som beror på omorganisering av verksamheten, vilket skulle kunna leda till uppsägning av personal.

Utöver de verksamhetsområdesspecifika ändringarna granskades eventuella behov av att minska lednings- och sakkunnigjobb inom alla verksamhetsområden. Besparingsåtgärderna gällande personalen inbegriper olika alternativ för att uppnå besparingar i fråga om löner (minskning av semesterlöneskulden) år 2026. Målet med åtgärderna som behandlades vid förhandlingarna var årliga besparingar på högst cirka 11 miljoner euro.

Genomförande av samarbetsförhandlingarna

Samarbetsförhandlingarna fördes 6.8 - 29.9.2026, och förhandlingsparterna sammanträdde totalt åtta gånger under den perioden. Under förhandlingarna granskades de anpassnings-, utvecklings- och effektiviseringsåtgärder som arbetsgivaren övervägt för att uppnå de nödvändiga kostnadsbesparingarna samt grunderna för, alternativen till och konsekvenser av dem.

Samarbetsförhandlingarna fördes i konstruktiv anda mellan personalorganisationernas och arbetsgivarens representanter i syfte att finna lösningar för att uppnå de mål som ställts för samarbetsförhandlingarna. Under förhandlingarna lämnade personalorganisationerna förslag till lösningar, ställningstaganden, skriftliga avvikande meningar och ett krav gällande de ärenden som förhandlingarna gällde. Samarbetsförhandlingarna avslutades i oenighet.

Förhandlingarnas gång

Förhandlingarna fördes enligt det följande:

6.8  Inledning av förhandlingarna.

 Ärendena som det ska förhandlas om, tidtabellen för förhandlingarna, grunderna för åtgärder, en sysselsättningsfrämjande handlingsplan, spelregler i fråga om kommunikation.

12.8 Anpassningsåtgärder relaterade till tjänster för äldre och funktionshinderservicen.

18.8 Anpassningsåtgärder som gäller hela personalen.

26.8 Anpassningsåtgärder som gäller Social- och hälsocentralens verksamhetsområde.

1.9 Anpassningsåtgärder som gäller Räddningsväsendet och Organiseringstjänsterna.

8.9 Anpassningsåtgärder som gäller Sjukhus- och akuttjänsternas verksamhetsområde och Koncerntjänsternas verksamhetsområde. Anpassningsåtgärder som gäller hela personalen.

17.9 Behandling av förhandlingsresultatet; anpassningsåtgärder i anslutning till ordnandet av verksamhetsområdenas tjänster: de planer och åtgärder som arbetsgivaren överväger samt grunderna för, alternativen till och konsekvenserna av dem.

29.9 Förändringar i organisationsstrukturen och deras konsekvenser för lednings- och sakkunnigjobb.

 Behandling av förhandlingsresultatet; förändringar i organisationsstrukturen och deras konsekvenser för lednings- och sakkunnigjobb samt anpassningsåtgärder i anslutning till ordnandet av verksamhetsområdenas tjänster: de planer och åtgärder som arbetsgivaren överväger samt grunderna för, alternativen till och konsekvenserna av dem.

 Avslutande av förhandlingarna.

Enligt § 13 i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och personal i kommunen och välfärdsområdet (449/2007) ska förhandlingar föras i minst sex veckor om de överföringar till anställning på deltid, permitteringar och uppsägningar som arbetsgivaren överväger gäller minst tio arbetstagare. Förhandlingarna har pågått sammanlagt i cirka åtta veckor.

En uppskattning av besparingar som kan uppnås genom de åtgärder som arbetsgivaren övervägt och som behandlats vid förhandlingarna

Genom anpassnings-, utvecklings- och effektiviseringsåtgärder samt indragning av jobb eftersträvas kostnadsbesparingar på sammanlagt cirka 10 miljoner euro. De permanenta minskningsåtgärderna uppskattas ge cirka 7,75 miljoner euro i kostnadsbesparingar och engångsåtgärderna gällande år 2026 cirka 2,17 miljoner euro i kostnadsbesparingar enligt det följande:

Antalet uppsägningar

Arbetsgivaren planerar minskning av personal på grund av indragning av jobb i enlighet med tabellen ovan (sammanlagt 96,5–98,5 årsverken). Indragningarna genomförs genom följande åtgärder: lediga jobb tillsätts inte, visstidsanställningar tillsätts inte på nytt när de löper ut, pensionsavgångar utnyttjas, köpta tjänster minskas, uppgifter ändras och uppsägningar genomförs.

Vid enhetsvisa och individuella samtal preciseras hur mycket personalminskningar som måste göras genom uppsägningar. Som alternativ till uppsägningar erbjuds eventuella lediga jobb eller nyinrättade jobb i välfärdsområdet.

Tjänster för äldre och funktionshinderservice

De ändringar som föreslås i fråga om tjänster för äldre och funktionshinderservice baserar sig på ändringar i servicebehovet och på att man söker mer ekonomiska lösningar.

Servicestrukturen för Tjänster för äldre och funktionshinderservicen samt strukturella lösningar för de kommande åren har beretts både i samband med verksamhetsplanen i budgeten och som en del av välfärdsområdets servicestrategi. Utifrån dessa utredningar kommer det att föreslås anpassningsåtgärder fram till 2030, och särskilt i fråga om de äldre tas ställning till servicenivån och målen för tjänsternas täckning. Även strukturen och de köpta tjänsterna inom funktionshinderservicen har granskats.

Inom tjänsterna för äldre måste åtgärder vidtas i fråga om olika nivåer av tjänster, och ändringar och besparingsåtgärder riktas till alla nivåer. Det planeras att enheten Kotipirtti för serviceboende med heldygnsomsorg stängs och att verksamhetsformen vid verksamhetsenheten Tervakartano ändras till en mindre kostsam serviceproduktion. Även förändringar i öppenvårdstjänsterna för äldre och minskning av tjänsterna planeras. Inom funktionshinderservicens öppenvårdstjänster planeras fortsatt centralisering och stängning av Työtupa i Halso. Stängningar och inskränkningar inom olika funktioner fortsätter och utvidgas inom verksamhetsområdet. Det kan också bli aktuellt att ändra produktionssättet i fråga om köpta tjänster och egen verksamhet.

Inom verksamhetsområdet planeras även andra åtgärder som ger besparingar 2026, exempelvis förbud mot att tillsätta jobb samt utnyttjande av pensionsavgångar och tjänstledigheter. Genom verksamhetsområdets anpassningsåtgärder eftersträvas permanenta kostnadsbesparingar på cirka 1,3 miljoner euro, inklusive indragning av högst 27 årsverken.

Sjukhus- och akuttjänster

Verksamhetsmodellerna och kostnadsstrukturen inom Sjukhus- och akuttjänsterna sågs över på ett övergripande sätt. De planerade anpassningsåtgärderna omfattar en organisationsförändring, förändringar i serviceverksamheten och andra ändringar i verksamheten (till exempel minskning av köpta tjänster). Åtgärderna riktas till personalen och kan omfatta omorganisering eller indragning av uppgifter, effektivisering av funktioner samt minskning av personalen. Målet är att uppnå en ekonomiskt hållbar lösning som tryggar de nödvändiga tjänsterna, patientsäkerheten samt verksamhetens kontinuitet. Genom anpassningsåtgärderna eftersträvas besparingar på cirka 0,5 miljoner euro 2026 och från och med 2027 permanenta kostnadsbesparingar på 2,5 miljoner euro, inklusive indragning av högst 22 årsverken.

Social- och hälsocentralen

Det föreslås att anpassningsåtgärderna inom Social- och hälsocentralens verksamhetsområde omfattar hela verksamhetsområdet och hela personalen. Det planeras att användningen av tjänster som tillhandahålls i hemmet och köpta tjänster inom anstaltsvård enligt socialvårdslagen och barnskyddslagen minskas och att service avslutas samt görs om till egen produktion. Därutöver kommer anpassningsåtgärderna att förutsätta förändringar i serviceproduktionen inom hela verksamhetsområdet, inklusive minskning av service, begränsning av öppettider samt längre stängningar, liksom också omorganisering av serviceproduktionen och införande av nya verksamhetsmodeller. Som en del av anpassningsåtgärderna övervägs det att Koivutupa, som är en mötesplats med låg tröskel, samt verksamheten vid hälsopunkterna för äldre läggs ned. Det planeras också att IPS-verksamheten avslutas. Genom verksamhetsområdets anpassningsåtgärder eftersträvas permanenta kostnadsbesparingar på cirka 2,45 miljoner euro, inklusive indragning av högst 29 årsverken.

Räddningsväsendet

Enligt 6 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet 613/2021 är det välfärdsområdesfullmäktige som beslutar om räddningsväsendets servicenivå. När beslutet om servicenivån fattas ska nationellt betydande risker beaktas, faror som finns i området klarläggas och de risker farorna medför bedömas samt verksamhetens mål, tillgängliga resurser, de tjänster som produceras och servicenivån bestämmas. När beslutet om servicenivån fattas ska hänsyn även tas till de i 12 a § i lagen om välfärdsområden avsedda riksomfattande strategiska mål som fastställts av statsrådet. Beslutet ska också innehålla en plan för utveckling av servicenivån. Beslutet ska gälla en viss tid. Välfärdsområdet ska fatta ett nytt beslut om servicenivån om farorna, riskerna eller de i 12 a § i lagen om välfärdsområden avsedda strategiska mål som fastställts av statsrådet väsentligt förändras.

Innan beslutet om servicenivån godkänns ska välfärdsområdet be Tillstånds- och tillsynsverket yttra sig om det. Det av välfärdsområdesfullmäktige godkända beslutet om servicenivån ska lämnas till Tillstånds- och tillsynsverket. Välfärdsområdesfullmäktige har 3.11.2025 fattat ett beslut om räddningsväsendets servicenivå för åren 2026–2029. Enligt 23 § i välfärdsområdets förvaltningsstadga har säkerhets- och räddningsnämnden i uppgift att bereda ett beslut om servicenivån gällande välfärdsområdets räddningsväsende till välfärdsområdesstyrelsen och vidare till välfärdsområdesfullmäktige för godkännande.

På grund av de tidigare nämnda ekonomiska orsakerna och de fortsatta anpassningsåtgärderna bör beslutet om räddningsväsendets servicenivå beredas på nytt för att åstadkomma permanenta kostnadsbesparingar. Beroende på vilka åtgärder som väljs kan de gälla hela räddningsverkets personal. Åtgärderna kan omfatta omorganisering av uppgifter och funktioner. Ändringarna kan innebära personalminskningar till följd av en sänkt servicenivå. Besparingar kan också eftersträvas genom ändringar av villkoren för anställningsförhållanden. Åtgärderna kan leda till en permanent personalminskning på högst två årsverken.

Genom de frågor som behandlats vid samarbetsförhandlingarna eftersträvas permanenta kostnadsbesparingar som motsvarar kostnadsökningen i budgeten för 2027. För räddningsväsendets del bereds åtgärderna enligt förhandlingsresultatet härnäst av säkerhets- och räddningsnämnden som ändringar i beslutet om räddningsväsendets servicenivå och i aktionsberedskapen. Efter det går de vidare för beslut i välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesfullmäktige. Under de kommande åren innebär fortsatta anpassningar en investeringsnivå som understiger det faktiska behovet och nivån i det gällande beslutet om servicenivån. Möjliga åtgärder är dessutom en sänkning av beredskapskostnaderna, exempelvis genom minskad hemmajour, samt ändringar i servicenätet på ett sätt som det beslutas om senare. 

Koncerntjänster

Vid Resurscentralen och inom Upphandlings- och logistiktjänsterna som hör till Koncerntjänsternas verksamhetsområde planeras förändrings- och reformåtgärder.  De planerade åtgärderna riktas till textbehandling, sekreterartjänster, översättningstjänster, vårdlogistik, patienttransporter och centrallagret.

Förändringar i koncerntjänsternas organisationsstruktur planeras så att funktionerna inom utveckling av kompetensen överförs till Personaltjänsterna i samband med avskaffning av verksamhetsområdet för Organiseringstjänster. Dessutom planeras det en uppdelning av verksamhetsenheten Informationshanterings- och administrativa tjänster så att de administrativa tjänsterna överförs till Organiseringstjänsterna och informationshanteringen till Dataadministrationen. På motsvarande sätt planeras det att digitala teamets personal överförs från Organiseringstjänsterna till Dataadministrationen.

Förändrings- och reformplanerna inom Koncerntjänsterna innebär en minskning på högst 11 årsverken, vilket leder till årliga besparingar på cirka 0,44 miljoner euro. Bakgrunden till förändringarna är bland annat utnyttjandet av digitalisering och automation samt införandet av smidigare arbetsprocesser.

Organiseringstjänsternas verksamhetsområde

Det planeras att det under slutet av året genomförs en organisationsförändring inom verksamhetsområdet för Organiseringstjänster, där organiseringstjänsterna läggs ned som verksamhetsområde samtidigt som funktioner inom det verksamhetsområde och Koncerntjänsterna omorganiseras och konsekvenserna av ett eventuellt YTA-kontor för FUIK-verksamheten granskas. Dessutom skulle beredskapens och säkerhetens funktioner i välfärdsområdet centraliseras till en ny enhet, Beredskap och säkerhet.

Verksamhetsområdets anpassningsåtgärder kan omfatta indragning av jobb i samband med pensionsavgångar.

Förändringar i organisationsstrukturen och deras konsekvenser för lednings- och sakkunnigjobb

Inom tre verksamhetsområden för social- och hälsovård planeras att organisationsstrukturen görs lättare. Det innebär att serviceområdesstrukturen avskaffas inom Sjukhus- och akuttjänsterna samt Tjänsterna för äldre och funktionshinderservicen. Inom samtliga verksamhetsområden för social- och hälsovård planeras ändringar i antalet enheter. Förändringarna påverkar lednings-, chefs- och sakkunnigjobb.

Besparingar i fråga om löner gällande hela personalen

Planen är att minska lönekostnaderna gällande hela personalen genom åtgärder som minskar semesterlöneskulden. Arbetsgivaren föreslår inte för välfärdsområdesstyrelsen att personal permitteras under 2026.

I stället för permittering har arbetsgivaren instruerat personalen om åtgärder för att minska semesterlöneskulden. Åtgärderna innebär att semestrar, sparade ledigheter, utbytesledigheter och ledigheter från arbetstidsbanken ska tas ut i så stor omfattning som möjligt före 31.12.2026. Det beräknas att man med dessa åtgärder uppnår det mål om besparingar i fråga om löner på 1,0 miljoner euro som ställts för förhandlingarna.

Avvikande meningar, ställningstaganden och ett krav

Under samarbetsförhandlingarna har personalens representanter uttryckt avvikande meningar, ställningstaganden och ett krav. Dessa dokument har lämnats in som kompletterande material (som bilagor till förhandlingsprotokollen).

Rekryteringsförbud

Efter att samarbetsförhandlingarna har avslutats fortsätter rekryteringsförbudet i välfärdsområdet i fråga om de jobb som har varit föremål för uppsägningar. När dessa jobb blir vakanta, tillsätts de i första hand med personer som omfattas av omplacerings- och återanställningsskyldigheten. De rekryterande cheferna i välfärdsområdet ges separat närmare anvisningar om rekryteringsförbudet.

Fortsatta åtgärder

Den planerade tidtabellen för genomförandet av fortsatta åtgärder som görs enligt välfärdsområdesstyrelsens beslut:

-          6.10.2026 anvisningar för cheferna (de chefer som måste fatta beslut gällande personal)

-          Senast 23.10.2026: samtal och beslut gällande omplaceringar har förts och fattats

-          Senast 2.11.2026: hörande vid uppsägning och besked om uppsägningar har genomförts och lämnats

-          Senast 30.11.2026 åtgärder relaterade till andra besparingar i fråga om verksamheten har genomförts eller besluten om dessa har fattats

Bilaga:

- De åtgärder som arbetsgivaren har övervägt och förhandlingsresultatet 29.9.2026 (begränsad webbpublicering, lämnas ut efter prövning)

Kompletterande material:

- Protokollen från samarbetsförhandlingarna jämte bilagor

- Avvikande meningarna som personalens representanter uttryckt och deras ställningstaganden och krav relaterat till samarbetsförhandlingarna som fördes 6.8-29.9.2026

Beslutsförslaget Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att
1. konstatera att samarbetsförhandlingar som är i enlighet med lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007), vilka hänför sig till fas 2 av anpassningsåtgärderna år 2026, har förts under perioden 6.8–29.9.2026 och har avslutats,
2. godkänna det bifogade förhandlingsresultatet och befullmäktiga verksamhetsområdescheferna, välfärdsområdesdirektören, personaldirektören och övriga myndigheter som har befogenheter att verkställa åtgärderna i enlighet med resultatet av samarbetsförhandlingarna,
3. återremittera beslutet om räddningsväsendets servicenivå 2026–2029 till säkerhets- och räddningsnämnden för ny beredning och därmed inleda den fortsatta beredningen av de frågor som behandlats vid samarbetsförhandlingarna för att uppnå bestående kostnadsbesparingar genom en sänkning av servicenivån och aktionsberedskapen.

Beslut Välfärdsområdesdirektör Mikko Komulainen ändrade punkt 2 i sitt förslag under diskussionen genom att lägga till det följande "lukuun ottamatta ikäihmisten palveluita koskevat muutokset ennen kuin eri yksiköiden laatu, tilojen ajanmukaisuus ja kotiin tuotettavien palveluiden riittävä saatavuus alueittain on selvitetty aluehallitukselle.” ("med undantag av förändringarna som gäller tjänster för äldre innan välfärdsområdesstyrelsen har fått en utredning om olika enheters kvalitet, lokalernas tidsenlighet och om tillräckliga områdesvisa tillgängligheten av tjänster som tillhandahålls i hemmet."). Ändringen godkändes enhälligt.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att
1. konstatera att samarbetsförhandlingar som är i enlighet med lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007), vilka hänför sig till fas 2 av anpassningsåtgärderna år 2026, har förts under perioden 6.8–29.9.2026 och har avslutats,
2. godkänna det bifogade förhandlingsresultatet och befullmäktiga verksamhetsområdescheferna, välfärdsområdesdirektören, personaldirektören och övriga myndigheter som har befogenheter att verkställa åtgärderna i enlighet med resultatet av samarbetsförhandlingarna, med undantag av förändringarna som gäller tjänster för äldre innan välfärdsområdesstyrelsen har fått en utredning om olika enheters kvalitet, lokalernas tidsenlighet och om tillräckliga områdesvisa tillgängligheten av tjänster som tillhandahålls i hemmet,
3. återremittera beslutet om räddningsväsendets servicenivå 2026–2029 till säkerhets- och räddningsnämnden för ny beredning och därmed inleda den fortsatta beredningen av de frågor som behandlats vid samarbetsförhandlingarna för att uppnå bestående kostnadsbesparingar genom en sänkning av servicenivån och aktionsberedskapen.

 Ant. Välfärdsområdesstyrelsens första vice ordförande Tapio Pajunpää lämnade sammanträdet kl. 16:03 före beslutsfattandet. Ersättare Pasi Kanniainen kom till sammanträdet kl. 16:03.