Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse
Pöytäkirja 16.06.2025/Pykälä 176

Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse 16.06.2025 § 176  

527/00.02.01/2025  

Beredningen samarbetsdirektör Minna Lönnbäck och socialdirektör Tarja Oikarinen-Nybacka

I 7 § i socialvårdslagen står det: genom strukturellt socialt arbete ska information om social välfärd och sociala problem förmedlas och sakkunskapen inom socialvården utnyttjas för att främja välfärd och hälsa. Målet med strukturellt socialt arbete är att producera, samla och tolka information om den sociala funktionsförmågan, välbefinnandet, likvärdigheten, säkerheten och delaktigheten hos invånarna i området som det inte är möjligt att få på andra sätt.

Rapporten innehåller information om beredningen av genomförandeplanen för det strukturella sociala arbetet, om informationsinslag, om fattigdom bland invånarna i Mellersta Österbotten, om social rapportering och de observationsanmälningar som fåtts via den och om de fenomen som gestaltas på basis av dem samt kommentarer om den sociala rapporteringen från hyte-arbetsgruppen (hyte = främjande av välfärd och hälsa) och kundrådet. Årsrapporten innehåller dessutom åtgärdsförslag från arbetsgruppen för strukturellt socialt arbete och uppföljningsuppgifter om genomförandet av åtgärdsförslagen från året innan.

Utifrån den information som kommit fram genom kundarbetet och de observationer som kommit via den sociala rapporteringen har det konstaterats att utmaningarna gällande skuldsättningen och ekonomin hos befolkningen i området har ökat. Följande utmaningar är typiska: överskuldsättning, utsökning som en del av vardagen, familjer tvingas flytta till mindre bostäder i och med att nivån på FPA:s bostadsbidrag sjunker. Under det gångna året började ekonomiska svårigheter synas mera än tidigare också bland barnfamiljer, studerande och förvärvsarbetande. Kunder fortsätter att skuldsätta sig när de bor i boendeenheter, vilket lyftes fram i den sociala rapporteringen i fjol.

Även olika utmaningar i fråga om boende har ökat. De kan bero på en svår ekonomisk situation, men också på problem med till exempel mentala hälsan och beroenden. De tar sig bland annat uttryck i utmaningar med att betala hyror, hemlöshet, vräkningar, behov av tillfälligt boende, svårigheter att skaffa en ny hyresbostad samt trakasserier av grannar och andra utomstående. Det har också lyfts fram att alla som bor utanför tätorter inte har lika möjligheter att sköta sina ärenden. Det kan finnas utmaningar med hälsan som gör det svårt att lämna hemmet, egen bil finns inte tillgänglig eller kollektivtrafiken går inte.

Årsrapporten hjälper beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna i området att fundera över omfattningen och vikten av de problem som lyfts fram och över eventuella nya lösningsförslag. Tanken är att man utöver klientantalet, genomförda åtgärder och andra arbetsinsatser som beskriver individuellt socialt arbete kan via strukturellt socialt arbete lyfta fram s.k. tysta signaler och information om växande utvecklingstrender. Målet är också att på lång sikt ge bakgrundsinformation för beslutsfattandet samt att för sin del styra inriktningen av de anställdas arbete och beaktandet av frågor i det vardagliga arbetet.

 Bilaga Keski-Pohjanmaan hyvinvointialueen rakenteellisen sosiaalityön vuosiraportti 2024 (Årsrapport om strukturellt socialt arbete i Mellersta Österbottens välfärdsområde år 2024)

Förslag till beslut Välfärdsområdesstyrelsen antecknar årsrapporten om strukturellt socialt arbete 2024 för kännedom.

Beslut Välfärdsområdesdirektören ändrade förslaget till beslut på det följande sättet:
Välfärdsområdesstyrelsen antecknar årsrapporten om strukturellt socialt arbete 2024 för kännedom och skickar den vidare till välfärdsområdesfullmäktige för kännedom.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade i enlighet med förslaget till beslut som ändrats av välfärdsområdesdirektören anteckna årsrapporten om strukturellt socialt arbete 2024 för kännedom och skicka den till välfärdsområdesfullmäktige för kännedom.