Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse
Pöytäkirja 09.09.2024/Pykälä 220

Mellersta Österbottens välfärdsområdesstyrelse 09.09.2024 § 220  

3456/00.02.01/2024  

Beredningen utvecklingschef Tuija Tuorila, socialdirektör Tarja Oikarinen-Nybacka, verksamhetsområdeschef Minna Lönnbäck, serviceområdeschef Maarit Biskop

Just nu kan man ansöka om utvecklingsfinansiering från Europeiska socialfonden plus (ESF+) inom ramen för programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021-2027. Ansökningen gäller insatsområde 5 Ett Finland för sociala innovationer, och dess specifika mål 5.1 Skyddsnät för ungdomars framtid. Utvecklingsverksamheten inom detta specifika mål genomförs som samarbete mellan Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) så att SHM ansvarar för styrningen av det riksomfattande samordningsprojektet och NTM-centralerna finansierar de regionala utvecklingsprojekten. Finansiering har anvisats till varje välfärdsområde och under den här ansökningsrundan har man särskilt uppmuntrat de välfärdsområden att ansöka om den här finansieringen som inte tidigare har ansökt om den. Samordningsprojektet Sociala innovationer inom barnskyddet (SOILA) som genomförs av Institutet för hälsa och välfärd (THL), Pesäpuu rf och Centralförbundet för Barnskydd stöder de finansierande NTM-centralerna och regionala projekt. Målet är att samordningsprojektet och de regionala projekten bildar en målinriktad helhet där man gör utvecklingsarbete tillsammans och genom vilken man förnyar och förbättrar det finländska barnskyddet och gör det socialt och ekonomiskt hållbarare.

Finansiering kan ansökas om för utveckling av följande strategiska tyngdpunkter:

1) placeringar av 12-17-åriga barn minskar genom högklassiga och verkningsfulla stödåtgärder, arbetsmetoder och tjänster inom barnskyddets öppenvård som svarar mot barnens och familjernas behov i vardagen.

2) Stöd för hela familjen och särskilt för föräldraskapet vid omhändertagande, under omhändertagandet och när det upplöses samt i andra övergångsfaser så att interaktionen i familjen och familjens funktionsförmåga stärks och ingen blir ensam.

3) Förnyelsen av eftervård till ett sektorsövergripande stöd för att bli vuxen så att alla unga har förmåga att klara sig självständigt och gå framåt i enlighet med sina mål till utbildning och arbetslivet.

4) Utveckling och förnyelse av systematiska samarbetet mellan vård utom hemmet inom barnskyddet och det övriga tjänstesystemet så att tjänstesystemet klarar av att verkningsfullt och långsiktigt svara mot problem med mentala hälsan och missbruksproblem hos barn som vårdas utom hemmet.

Utvecklingsprojekten ska främja minst en av de ovannämnda strategiska tyngdpunkterna, men utvecklingsarbete kan också göras i fråga om flera tyngdpunkter.

Soites familjecentertjänster, ansvarsområdet FUIK och delaktighet, områdets kommuner, organisationer och erfarenhetsexperter har planerat utveckling i samarbete. Dessutom har man deltagit i styrning av samordningsprojektet SOILA. I beredningen har det stakats ut att utvecklingsarbetet i Mellersta Österbotten riktas till strategiska tyngdpunkterna 1 och 3 dvs. vi förnyar genomförandet av tjänster inom barnskyddets öppenvård och eftervård så att de blir verkningsfullare. Den primära målgruppen för åtgärderna i projektet är barnskyddets arbetstagare och samarbetspartner. Sekundära målgrupper är ungdomar och deras familjer.

Det centralaste utvecklingsobjektet inom barnskyddets öppenvård och eftervård är för närvarande utvecklingen av deras verkningsfullhet. Barn, ungdomar och familjer får det stöd de behöver för sent i förhållande till sitt behov. Klienternas utmaningar har hunnit bli svåra och komplicerade i det skedet när de blir klienter hos barnskyddet. Också omsättningen på barnskyddets arbetstagare är stor, och arbetstagarna upplever att arbetet är tungt. En betydande del av tjänsterna för klienter inom barnskyddets öppenvård produceras som köpta tjänster. Det finns ett behov av att förtydliga helheten av barnskyddets öppenvård, att stärka kvaliteten och att systematiskt utvärdera verkningsfullheten. Man har i bruk det systemiska arbetssättet, men det finns fortfarande behov av att stärka det och kollektiva verkan.

Målet är att genomföra totalreformen av barnskyddet genom de följande åtgärderna. Det görs en bedömning av hur bra processerna inom barnskyddets öppenvård och eftervård fungerar, av klienternas möjligheter att vara delaktiga, av de arbetsmetoder och verktyg som är i bruk, av processerna, av kvaliteten och av verkningsfullheten. Utifrån bedömningen bereder man ett nytt sätt att fungera där klienter och samarbetspartner är starkt med i att utveckla och genomföra, och verksamheten utvecklas så att den genuint motsvarar barnskyddets kvalitetsrekommendationer. Sättet att arbeta förändras, och användningen av köpta tjänster minskar. Det fastställs kriterier för anskaffning av externa tjänster. Resultaten från utvecklingsarbetet beskrivs och förankras i praktiken och samtidigt försäkrar man sig om personalens kunnande och utvecklar det vid behov. Eftervården förnyas till sektorsövergripande stöd för att bli vuxen, och ungdomar ges helhetsinriktat stöd för att bli vuxna och klara sig. I totalreformen av barnskyddets eftervård beaktas resultaten från arbetet som gjorts redan under YEE-projektet (Yhdessä aikuisuuteen - elämässä eteenpäin, dvs. Tillsammans mot vuxenhet - framåt i livet) och välfungerande praxis.

Projektets resultat är att placeringarna av 12-17-åriga barn minskar tack vare högklassiga och verkningsfulla stödåtgärder, arbetsmetoder och tjänster inom barnskyddets öppenvård som svarar bättre än i nuläget mot barnens och familjernas behov i vardagen. Eftervården har förnyats till stöd för att bli vuxen så att ungdomar som är klienter inom eftervården har förmåga att klara sig självständigt och gå framåt i enlighet med sina mål till utbildning och arbetslivet. Barnskyddets verkningsfullhet följs med och bedöms utifrån de mätare som fastställs. Inom välfärdsområdets barnskydd arbetar en engagerad, yrkesskicklig och kunnig personal som är stolt över sitt arbete.  Barnskyddets processer har bedömts och beskrivits, och de arbetsmetoder som används i fortsättningen har stakats ut samt man har försäkrat sig om personalens tillräckliga kunnande.  En betydande del av tjänsterna inom barnskyddets öppenvård produceras i fortsättningen som egen verksamhet. Klienter och centrala samarbetspartner är aktivt och engagerat med i utvecklandet. Det systemiska arbetssättet och den kollektiva verkan betonas ännu högklassigare än nu. Ungdomar som är klienter inom eftervården växer mot vuxenhet och mot att klara sig.

Om finansiering beviljas, genomförs projektet under perioden 1.3.2025- 31.12.2027 (2 år och 10 månader). Till projektet allokeras en projektchef på heltid (34 månader) och en projektarbetare (27 månader) samt dessutom en projektsekreterares och kommunikationssekreterares arbetsinsats på deltid (20 % + 20 %) under hela projektet. Ansvarsområdet för FUIK och delaktighet stöder genomförandet av projektet. Projektets totalkostnader är sammanlagt 496 444 euro av vilken Soites självfinansieringsandel är 20 % dvs. 99 288 euro (år 2025 24 318 euro, år 2026 38 103 euro och år 2027 36 867 euro).

Förslag till beslut Välfärdsområdesstyrelsen beslutar:
1) förbinda sig till projektet Tueksi sinulle (Som stöd för dig),
2) befullmäktiga tjänsteinnehavarna att ännu göra tekniska korrigeringar och kompletteringar eftersom ansökningstiden går ut först 16.9.2024 och
3) delta i finansieringen av projektet med välfärdsområdets självfinansieringsandel, sammanlagt 99 288 euro under förutsättning att den finansiering som ansöks om beviljas för projektet.

Beslut Välfärdsområdesstyrelsen godkände punkterna 1 - 3 i förslaget till beslut i enlighet med förslaget.

 Ant. utvecklingschefen föredrog ärendet i början av sammanträdet.