RSS-linkki
Kokousasiat:https://kpshp-hva.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Kokoukset:
https://kpshp-hva.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30
Mellersta Österbottens nationalspråksnämnden
Pöytäkirja 27.11.2024/Pykälä 54
Edellinen asia | Seuraava asia | ![]() ![]() |
Rapport om socialchefsdagarna i Stockholm
Mellersta Österbottens nationalspråksnämnden 27.11.2024 § 54
4627/00.02.06/2024
Beredningen Delaktighets- och kundrelationschef Jussi Salminen
Ett säkert tecken på höstens ankomst är de årliga utbildningsdagar som hålls av Sveriges socialchefer. Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) ser utbildningsdagarna som en viktig mötesplats för förtroendevalda, socialledningen och andra som är intresserade av samhällsfrågor. Evenemanget erbjuder en unik möjlighet att träffa kollegor från hela landet och diskutera aktuella frågor.
Ända sedan 1945 har FSS genomfört utbildningsdagar för sina medlemmar i samband med socialchefernas årsmöte. Numera är det tvärtom; årsmötet hålls i samband med utbildningsdagarna, eftersom det har blivit en så stor mötesplats. Av den anledningen är ett mer korrekt och tydligare namn på dagarna nu FSS utbildningsdagar istället för bara socialchefsdagarna, eftersom det är Sveriges största årliga socialpolitiska konferens. I år var deltagarantalet 950 och om man räknar med utställarna deltog hela 1 300 personer i dagarna. Detta skulle också vara en förebild för Finland och utvecklingen av dess socialpolitik.
I år anordnades utbildningsdagarna 02–04 oktober i Stockholm. Ett mycket stort antal deltagare och utställare hade anmält sig till utbildningsdagarna (cirka 1 300 totalt. Den här gången var det flest deltagare och utställare på socialförvaltningsdagarna. Anledningen var nog att folk helt enkelt längtade efter ett fysiskt möte. Utbildningsdagarnas centrala placering möjliggjorde dessutom enklare tillgång till evenemanget.
Utbildningsdagarna var uppbyggda så att det varje dag var en eller två stora föreläsningar där alla deltog. Utöver detta hölls seminarier, där varje deltagare kunde välja ut de som passade dem bäst. Det fanns inte mindre än 25 seminarier, så det fanns verkligen mycket att välja på. Utöver dessa var det i pauserna, och varför inte annars också, möjligt att träffa olika utställare. De flesta av utställarna var relaterade till äldreomsorgen, särskilt till IT- och säkerhetssystem inom den, samt olika myndighetsfunktioner.
Utbildningsdagarna börjar alltid med en kulturuppvisning. I år var det inte barnkör, sång, eller presentation av ett gitarrmuseum, och inte heller journalisten och stylisten Kristian Wedels show. I stället var det Svenska Gospelverkstaden och Studieförbundet Bilda som bjöd på sång och presentation av arvsfondsprojektet Körsång för psykisk hälsa, som tar fram en modell för körsång i syfte att främja psykisk hälsa hos unga. Modellen ska bestå av ett repetitions– och konsertupplägg med förslag på repertoar, sociala aktiviteter och samtalsstöd om existentiella frågor.
Socialchefsdagarnas öppningsanförande gjordes av FSS ordförande Monica Persson. I sitt tal tog Persson på ett intressant vis upp den nya socialtjänstlagens möjligheter och utmaningar. Hon betonade vikten av socialledningen som lokal, regional och nationell aktör för att lyckas med en bred välfärdspolitik och förebyggande arbete.
I inledningsanförandet talade Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall berättade om den nya socialtjänstlagens möjligheter och utgångspunkter. Enligt henne behövs en bred välfärdspolitik och ett större samarbete över organisationsgränserna. Alla behöver vara med och tillsammans är vi mer än summan av våra delar. Det lönar sig att satsa på förebyggande arbete och folk måste engageras/göras delaktiga så att de mår bättre. Det ligger i både samhällets och individens intresse att människan mår bra.
Direkt efter socialministerns anförande inleddes en paneldiskussion, där utöver ministern även Monica Persson, Åsa Furen-Thulin och Björn Eriksson deltog. De konstaterade att den nya lagstiftningen stödjer och möjliggör samarbete mycket bättre än tidigare och målet borde vara att de enskilda delarna tillsammans blir till något mycket mer än de var som enskilda delar. Detta är nödvändigt eftersom nya utmaningar ligger framför oss och resurserna är begränsade. Tillsammans kom de fram till att det är värt att satsa på förebyggande tjänster, och inte bara på åtgärdande. Samtidigt funderar man på hur man ska finansiera den nya socialtjänstlagen, eftersom dess effekter ofta inte syns förrän långt fram i tiden. Kort sagt, Se individen. Se hela kedjan. Samarbeta!
Gemenskap och nätverkande betonas på socialchefsdagarna. Jämfört med liknande dagar i Finland är sakprogrammet klart mindre. På motsvarande sätt erbjuds betydligt fler lätta program som höjde sammanhållningen, vilket ger tid för ömsesidigt nätverkande. Samtidigt kan man fästa uppmärksamhet vid att acceptera olikheter och aktivt bryta fördomar. Detta har man sett på utbildningsdagarna t.ex. genom jojk, en teaterföreställning framförd av personer med intellektuella funktionsnedsättningar och framlyftande av det aktuella fotbollsfenomenet. En gitarrist, en barnkör, en komiker eller en poet kan hjälpa till att få upp farten
Sveriges socialsektor är betydligt starkare och i vissa avseenden klart före Finlands motsvarighet. Det är särskilt användbart att de nordiska lösningarna i Finland och Sverige trots små kulturella skillnader är väldigt lika. När det gäller kundens valfrihet ligger svenskarna före, men när det gäller att integrera serviceprocesser ligger finländarna klart före (hälso- och sjukvårdens gränssnitt). Båda länderna går dock på ett eller annat sätt mot större områden.
Sveriges nya socialtjänstlag strävar helt klart efter mer samarbete och en bättre förståelse för helheten (från delar till helhet). Samtidigt vill man satsa på en bred välfärdspolitik och förebyggande arbete. När det gäller att främja välfärd och hälsa har kommunerna en betydligt större roll än i Finland, där det är både kommunernas och välfärdsområdets uppgift.
Som bilaga Jussi Salminens rapport om socialchefsdagarna.
Förslag till beslut Nationalspråksnämnden beslutar
1) diskutera ärendet
2) anteckna informationen för kännedom
3) svara på hur rapporten skulle kunna användas i Soites verksamhet
Beslut Nämnden beslutade enligt beslutsförslaget. Till den mån som den går att utnyttjas ska rapporten användas och sändas vidare till dem som handhar substansfrågor.
Edellinen asia | Seuraava asia | ![]() ![]() |